Han letar sig längre in under mitt skinn... Jag som inte hade tänkt låta honom komma in, och jag vågar egentligen inte. För antagligen är han som alla andra. Jag vågar inte lita på någon... men ändå känns det så bra.

Jag vet bara inte om jag verkligen vill, men han säger att han är beredd att vänta... Om han verkligen menar det..? Jag vet inte..

Någon har stulit mitt hjärta, och jag vet inte om jag ska låta honom behålla det. Det verkar som att jag fått hans, så jag klarar väl mig. Men egentligen hade jag tänkt behålla mitt och ta hand om det själv. Jag hade verkligen bestämt mig för det, men nu vet jag inte..