idag har jag svårt för att andas

luften vill inte komma in och ge mina lungor syre

det är stopp

hade velat gå ut och ta en fika idag

men det går inte

inte såhär

A var här i helgen. Och jag tror att något är förstört. Det känns trasigt och det känns fel. Så jävla dumt. Han är en av mina absolut närmsta vänner och han vet saker om mig som inte så många andra vet.. Därför suger det verkligen när det känns såhär.

Jag har förstört något, men jag vet inte vad och hur.

Jag har en stor lust att förstöra mig själv ännu mer.

Det är nog dags för det snart.

Jag mår skit

men orka

jag viskar små fina ord till honom inuti mitt huvud

ord som inte kommer ut

eftersom han inte känner detsamma 

Jag & A. Jag vet inte. Jag frågade honom om han drev med mig. För han har sagt så mycket konstigt på sistonde, saker som att jag skulle vara fin och nåt o ha. Så jag frågade vad han menade med det där...

Det verkade vara allvar. Han sa att han inte drev med mig.

Jag vet inte. Men jag tror inte heller att han skulle göra det..

Han har kommit att bli en av mina absolut närmsta vänner. Någon som jag ringer till bara för att få prata med.. Närmare bestämt den ende jag ringer till bara för att få prata med.. När jag ringer någon annan handlar det alltid om svar på olika frågor, men inte med A.

Det är helt klart något speciellt med honom, men jag tror jag behöver vara själv nu.. jag tror det iaf.. vad jag behöver.. men vad mitt hjärta säger... jag vet inte om det hänger ihop med det..

Jag har en sak jag vill skriva om, men vet inte riktigt hur jag ska sammanfatta det hela.. Jag återkommer...!

Har inte suttit så mycket vid datorn i helgen, har haft en vän här på besök, och helgen har varit fin. Inget hört från D heller, så det är väl dött där.

Min vän, A, det känns såhär efteråt som att det blev konstigt där... Han frågade, efter att han åkt hem, om jag var besviken för att det inte hände något mellan oss. Han uppfattade mig så iaf. Och det tycker jag känns konstigt. 

Jag har inte alls tänkt så, inte den här gången, för jag har lagt ner det hela, det här med oss. Men på nåt sätt fick han väl såna vibbar från mig, eller så inbillade han sig..

I mars (tror jag det var) sa jag att jag var kär i honom. Men det var helt fel tidpunkt.. och jag har gått ifrån det där.. fattar att det inte är bra.. Det är inte bra. Jag vill inte förstöra det vi har. Fast det kanske jag gjorde redan då.. Jag tycker om honom väldigt mycket, men vi är nog inte rätt.

Vart ville jag komma med det här då? Fick jag något utrett med de här meningarna? Just nu känns det inte så, men jag kanske finner någon mening med det senare. 

Har egentligen inget nytt att skriva. Det händer inte så mycket. Jag utbildas för ett nytt jobb och imorgon har jag redovisning i skolan. Det går säkert bra..

D är online på msn, men jag skriver inte.. Önskar att jag gjorde det, men det är bäst såhär. Jag tror inte att vi är bra för varandra..

Förresten, jag har en omröstning här bredvid --->

Svara gärna på den :)