Hur kunde jag vara så jävla dum och tro att du kände något för mig? Eller jag vet inte om jag trodde det egentligen, men jag hoppades. Jag hoppades så jävla mycket. Du gav mig en massa hintar, de borde inte gått o tolka på annat sätt egentligen, men tydligen så var det så. För du kände inte som jag, det där speciella.

Det du sagt, hur du varit, sådan har du nog också varit mot dina andra kompisar. Jag förstår inte hur jag kunde tro att jag var speciell.

Riktigt jävla dumt av mig.

Han vet hur jag känner nu för honom

och han känner inte detsamma

Han blev arg på mig

Han ÄR arg på mig

varför förstår jag inte riktigt

det är ju inte han som inte är älskad...