ångesten nosar mig i nacken, vart ska jag ta vägen?

fan.

jag har ingen.

Han, han vill jag inte ringa till. Jag vill egentligen inte ha med honom o göra, fastän det är det enda jag vill. Han känns så jävla overklig. Var jag hans? Verkligen? På riktigt? Det känns som att jag aldrig varit det. Som om jag inte känner honom. Vad gör man? Ska man, eller ska man inte?

Det var han som inte ville ha mig, alltså borde jag hålla mig borta. Han kommer ändå inte vilja ha trasiga mig, det som han trasat sönder. Det enda som kommer hända är att han får dåligt samvete, men han kommer inte vilja ha mig för det. Man ska inte ha trasiga flickor...

Trasiga flickor borde inte få finnas.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vila i frid hoppas att du har det bättre där du är nu       och med det här inlägget vill jag också meddela att jag lämnar den här bloggen jag fortsätter någon annanstans bara för mig hejdå ...

han får morfin var fjärde timma det är inte långt kvar nu

mitt skrivbord är blött   jag är så jävla rädd rädd och förlamad   snälla stanna ...

jag funderar på att dra någon annanstans bort från den här bloggen återigen vara helt anonym ...

rw3r5öo iåi u piojerägo 3rwiopj''vcopdä   jag vill inte ha mer med killar att göra alls jag hatar att man inte kan lita på någon   nu ska jag lägga mig ner och gråta ...