förlåt för att jag inte är perfekt

det är verkligen en av mina största sorger här i livet

jag hade så gärna velat vara idealet, drömtjejen, allas förebild helt enkelt

men här sitter jag

och jag är verkligen inte perfekt, inte något ideal eller drömtjejen

ingen förebild heller

jag har gått upp ett kg sen förra veckan

jag gillar det inte

jag ska göra något åt det

så snart min mobil laddat färdigt så ska jag ut

gå bort några kilon

en sak till

visst är det lite löjligt att man kan tycka om en person som påminner en om en annan, som man verkligen tycker om

jobbade inatt, inom krogbranschen, och då dök det upp en kille som påminner mig om A

har sett honom förut

de är egentligen inte så jättelika

men de har samma sneda fina leende

åh, vad jag tycker om den här killen

fast samtidigt gjorde det ont att se honom igår med

eftersom jag o A är ganska trasiga nu

jag förstörde ju

jag är död och ensam

med en kopp te

om 50 min ska jag gå och jobba

men det är inte på samma ställe som i fredags och lördags

det här är mycket slappare

det blir nog bra

visserligen lite ångest på detta jobbet med

eftersom jag känner mig sexuellt trakasserad

eller trakasserad och trakasserad

jag hjälper en som inte kan använda sina armar

och den här personen vill ha hjälp att onanera

något som inte ingår i mina uppgifter

men jag får hintar om det hela tiden

mest på msn

irl vågar personen inte säga något

utan det blir mest försök, hintar till att göra det i duschen

men eftersom jag jobbar sent idag hoppas jag att personen redan duschat idag

att det inte blir svårare än att laga mat

visst låter det andra sjukt?

men vad ska man göra?

jag förstår ju personens frustration också, att inte kunna onanera själv

men varför jag?

jag har gjort klart att jag verkligen inte vill

men tydligen är det svårt att acceptera

hell

life is hell

46 minuter kvar till jobb

sa jag det?
att jag är ensam?

ja, jag gjorde nog det

det märks väldigt väl

just nu har jag inte lust till något

jag vill bara gå och lägga mig och sova bort livet

well, det blir inte idag och inte imorgon

men på måndag

jag känner mig inte okej

inte alls

jag önskar att någon kunde komma och ta mig med bort någonstans och göra mig lycklig

det är lördag, och jag hade hoppats på att bli jättefull ikväll

glömma allt för en kväll bara

men så blir det inte

jag ska jobba

jag ska jobba imorgon också

det suger ganska hårt

men jag behöver pengarna

hoppas att jobbet kan distrahera mig

jag önskar att jag inte var så ensam som jag faktiskt är

utan mina djur hade jag verkligen varit ensam

väldigt ensam

men nu har jag dem iaf

fast jag tror att en av dem håller på och dör ifrån mig

och jag vet inte riktigt hur jag ska ta det

han är gammal och har levt ett bra liv

men det är sorgligt ändå

jag vet inte om det finns något jag kan göra

ska fundera mer på det imorgon

typ ringa mamma och fråga om tips

imorgon

eller ja, idag

jag tror jag börjar förstå vad det handlar om

när han tidigare sagt att jag var något att ha, då handlade det bara om välgörenhet

jag var aldrig något att ha, inte för honom

visst var jag en fin vän

säkert

men inte något man har